Det tar sig..

En gång i tiden när jag levde samboende höll jag mycket på med växter av alla dess slag, både inne och uteväxter. Det var mycket roligare att pyssla om sig då eftersom det var inte bara en själv man skulle tänka på utan det fanns någon annan där också. På den tiden hade jag en svärmor som var mycket förtjust i växter. Hon kom med alla möjliga växter, blommor, träd m.m. Jag fick mycket bra tips och råd hur jag skulle lyckas med dessa liv. De växter hon kom med ville man absolut inte ha död på, haha. Men ibland misslyckades jag både med vattning och den enorma vikten av kärlek till dem. Nu efter 7 år plockade jag fram mina gröna fingrar, visste väl att dem fanns där *ler* Nu har jag full blom på balkongen, dem är såååå fina =) Tack Anne ;)